Idag hyrde vi en bil med det tyska paret, Jonny och Elsa plus en av deras vänner Phillip. Vi åkte ut till en massa farmer utan någon vidare lycka. Det är likadant här som det var i Bundaberg, alla farmer är kopplade till hostel. Så du måste alltså checka in på ett hostel för att bli inskriven på jobblistan, och det brukar ofta ta upp till en månad innan du får ett jobb.

Men vi gjorde hur som helst några stopp på vägen, och det mest anmärksbara var att vi stannade till vid Josephines fall som skulle vara ett fint vattenfall.

När vi gick i regnskogen på väg till vattenfallet så såg vi att en tjej tog kort på något, det såg ut som om hon tog kort på något som var i trädet. Så vi alla gick och kollade uppåt men kunde inte se något. Efter några meter hördes ett skrik från någon av oss fem, och det visade sig vara långeman Alexander som var centimeter ifrån att gå in i ett spindelnät. Spindeln i nätet var den största vi hittills har sett och var större än en manlig hand. Som ni förstår var inte detta en trevlig syn. Men efter att ha "tröstat" långeman som var i chocktillstånd (spindelrädd som han är) så gick vi vidare mot vattenfallet.

När vi väl kom fram till vattenfallet ångrade vi oss inte att vi tog vägarna förbi då det var riktigt fint. Det var även det första vattenfallet som vi sett här.

När vi kom tillbaka från vår tur så var det pizzanight här på vårt hostel, all you can eat. Så vi köpte varsin biljett och började hugga in i pizzan hungriga som vi var efter flera timmars biltur (utan lunch)!

Vi har kommit bra överens med många här på vårt hostel, inte minst med engelsmän. Vi åt pizzan tillsammans med dem, Paul, Ray och Nick. Vi hade väldigt roligt ihop och spelade lite biljard efter maten.

Tillsammans med matbiljetten fick man även en biljett med en gratis drink/öl plus gratis inträde på en klubb som heter Woodshed. Vi bestämde oss tillsammans med Ray och Nick som är ena riktiga skojare att gå dit och utnyttja gratisdrinken. När vi kom dit var det även gratis champagne för tjejer.

Vi hade väldigt roligt ihop med britterna trots att Nick har en sådan accent att inte ens australiensare förstår honom. Men ju mer man pratar med honom desto mer kommer man in i det. Men i och med att vi ska upp tidigt imorgonbitti och göra ett nytt försök med att hitta jobb så blev det inte så sent för vår del.

Nu ska vi sova så vi är pigga och glada imorgon. Hoppas ni alla mår bra och njuter av solen till max där hemma!